Tecknad dödskalle med benknotor.
Illustration: Carl Johan De Geer.

Släkten och slavarna

Carl Johan De Geers utställning är en konstnärlig tolkning av det omskakande mötet med den egna släktens mörka förflutna.

Besök utställningen

När: 17 februari–1 september 2024
Var: Plan 3
Fri entré

En dag på 00-talet, i en mataffär, närmar sig en reslig svart man. ’Vet du att din förfader ägde en slavstation i Ghana?’ Jag fick en mental käftsmäll denna dag.

Carl Johan De Geer

I Carl Johan De Geers utställning ”Släkten och slavarna” har möbler, tyger och bilder sammanfogats till sju olika installationer. De berättar om konfrontationen med den egna släktens inblandning i slaveriet på 1600-talet. Det handfasta arbetet, att spika och snickra på installationerna, kan ses som ett sätt att bearbeta denna omskakande upptäckt.

Palatset och källaren; Den förfärliga upptäckten. Foto: Johan Stigholt.

Utställningen ställer flera frågor på sin spets. Hur kan vi förhålla oss till ondska i det förflutna? Vilken roll spelar dessa händelser för oss idag? Vilken är vår tids blinda fläck? Historien tillhör inte enbart det förflutna som man skulle kunna tro. Händelser som utspelade sig för flera hundra år sedan påverkar oss här och nu.

Adelns hemligheter. Foto: Johan Stigholt.

Carl Johan De Geer

Carl Johan De Geer, född 1938, har under mer än ett halvt sekel arbetat med film, fotografi, textil, måleri, litteratur, grafik och scenografi.

Höjdpunkter ur karriären

Som trombonist var han medlem av proggbandet Blå Tåget, här till vänster. Ur boken ”Blå Tåget i rummet och tiden”, Morgan Palmqvist, Carlsson.
Hans vapenvägraraffischer beslagtogs 1967 av polisen, däribland en med namnet "Skända flaggan" föreställande en brinnande svensk flagga och texten ”KUKEN”.
Tillsammans med Håkan Alexandersson producerade Carl Johan filmer och tv-serier, som barnprogrammet ”Tårtan”, 1973.
Designtyget ”Monster” från 1986, för 10-gruppen som hade butik på Götgatan.

Nyproducerade delar i utställningen

Foto: Johan Stigholt.

Brasilien på Södermalm

1832 var slakteriägaren Peder Jonas Askergren från Södermalm på resa i London. Med sig hem hade han panora­matapeten ”Les vues du Brésil” (Vyer över Brasilien). Det är en färgstark bildberättelse om det kolonialiserade Brasilien. Slavarbete, jakt på vilda djur och brutalt våld skildras i ett romantiskt landskap med dramatisk natur och exotisk grönska, nakna män och kvinnor från ursprungs­folken, halvklädda afrikanska människor och påklädda vita européer. Tapeten skulle komma att pryda Askergrens lusthus i en trädgård på Bondegatan i över 90 år.

Foto: Anna Furumark.

Nyupptäckta fotografier på svenska slavägare och förslavade

Några veckor före utställningens öppning upptäckte Stadsmuseet i sin foto­samling en mängd porträtt som aldrig tidigare visats. På bilderna möter vi namngivna svenskar som varit slavägare på St Barthelemy och fyra före detta svenska slavar. De flesta bilderna är från 1860- och 1870-talet. Bland foto­grafierna hittar vi berättelser, skrivna på baksidan. Som om den trofasta före detta slaven Cathrine som gav sitt fotografi till sin forna ägare miss Augusta med hopp om att bli ihågkommen.

Arkeologiska fynd

Du kan även se arkeologiska fynd från ett sockerbruk på Södermalm där man på 1700-talet förädlade melass från Karibien.

Tillgänglighet

Det går bra att besöka utställningen med rullstol och med barnvagn. Utställningsrummets belysning är dämpad med punktljus på konstverken.

Utställningen

Utställningen är producerad av Norrköpings Konstmuseum. Den har tidigare visats på Södertälje konsthall och Kalmar konstmuseum. Utställningsdelarna ”Brasilien på Södermalm”, de arkeologiska fynden och de nyupptäckta fotografierna är producerade av Stadsmuseet i Stockholm.

I samarbete med Norrköpings Konstmuseum.

Uppdaterad