Frågor och svar om klassificering
Här kan du få svar på de vanligaste frågorna om ”K-märkning” och Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering.
K-märkt är inte ett begrepp som återfinns i lagboken men används populärt om hus som är kulturhistoriskt värdefulla – oavsett om de är skyddade formellt eller inte.
För att Stockholm ska utvecklas på ett bra sätt måste vi ha kunskap om de hus som finns inom kommunens gränser. Stadsmuseets uppgift har sedan många år varit att ta fram den kunskapen. Detta material är ett av flera underlag som behövs i samband med stadens förändring.
Oftast görs en ny klassificering i samband med att en fastighet är aktuell för en förändring, till exempel en ny detaljplan som berör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som inte tidigare har klassificerats.
Antikvarierna går igenom det offentliga material som finns knutet till huset, det kan röra sig om bygglovshandlingar, ritningar, kartor och äldre fotografier.
Ett platsbesök görs där byggnaderna på den aktuella fastigheten dokumenteras och fotograferas. Fotografering sker aldrig på någons privata tomt utan fastighetsägarens samtycke.
Antikvarierna formulerar ett förslag till ställningstagande med motivering som stadsantikvarien sedan tar ställning till. Ställningstagandet skickas tillsammans med information ut till berörd fastighetsägare.
Varje fastighet bedöms i olika kategorier, så kallade klasser, där den mest värdefulla bebyggelsen har fått färgen blå, därefter grön, gul och grå. Fastigheterna markeras på en digital klassificeringskarta som finns tillgänglig på webben.
Enligt Stockholms stad är det Stadsmuseets chef, kallad stadsantikvarie, som har till uppgift att ta ställning till vad som är kulturhistoriskt värdefullt.
I översiktsplanen redovisas inriktningen för stadens planering. Översiktsplanen är utställd och beslutad av kommunfullmäktige. De kulturhistoriska värdena är en utgångspunkt när staden växer och förändras.
Ett av stadens planeringsunderlag utgörs av Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering. Den kulturhistoriska klassificeringen är ett expertuppdrag som staden uppdragit åt Stadsmuseet att ta ställning till. Klassificeringen är ett kunskapsunderlag och en riktlinje utan rättslig verkan.
Ställningstagandet kan inte överklagas eftersom det är ett expertutlåtande. Det kan ändras ifall något i beskrivningen av byggnaden blivit fel. Själva prövningen mot Plan- och bygglagen görs i bygglovs- eller detaljplaneprocessen. Ett bygglov eller en detaljplan kan överklagas till Länsstyrelsen.
Klassificeringen innebär en fördjupad kunskap om huset och är en riktlinje som är bra att känna till inför planerade förändringar. I juridisk mening förändras inte fastighetens status.
För all bebyggelse – oavsett om den är klassificerad eller inte - gäller att du måste göra anmälan eller söka bygglov via stadsbyggnadskontoret om du ska göra någon förändring av din byggnad.
Klassificeringen innebär inte att du aldrig får göra några förändringar i byggnaden. Förändringen får inte vara ovarsam eller förvanskande. Det är en bedömning från fall till fall. Det handlar om att identifiera vad som är speciellt med just din byggnad.
Även en större förändring kan vara möjlig om man tar hänsyn till byggnadens särart och motsatt kan även en liten förändring som genomförs på fel sätt betraktas som en förvanskning. Bedömningen om något är ovarsamt eller innebär en förvanskning görs i bygglovsprocessen.
För all bebyggelse – oavsett om den är klassificerad eller inte - gäller att det är stadsbyggnadskontoret som avgör om du måste göra anmälan eller söka bygglov om du ska göra någon förändring av din byggnad.
Inga åtgärder, vare sig med eller utan bygglov, får vidtas på eller i en byggnad utan fastighetsägarens tillstånd. Fastighetsägaren (till exempel en bostadsrättsförening) avgör om de anser att åtgärderna är förenliga med gällande lagar och bestämmelser, med föreningens stadgar och riktlinjer, samt med vad föreningen tycker att de boende ska få göra med föreningens egendom. Ägaransvaret ligger helt och hållet hos föreningen. För att få hjälp med att bedöma hur husets kulturhistoriska värden påverkas, och hur ändringar bör kunna genomföras, kan man kontakta en antikvarisk konsult.
SPBA:s webbplats, kontaktlista över praktiserande byggnadsantikvarier
Stadsbyggnadskontoret har kontrolluppdrag gällande PBL (Plan- och bygglagen). Om de anser att regelverket inte följts kan de utdela viten samt kräva ett återställande. Det är då fastighetsägaren som tilldöms vite och är ansvarig att återställa, inte den boende individen som kanske har genomfört ändringarna. Fastighetsägaren (föreningen) ska rimligtvis när som helst kunna ålägga en boende om återställande. Detta bör vara reglerat i föreningens stadgar.
Stadsmuseet är remissinstans åt stadsbyggnadskontoret i bygglovsfrågor. Det är inte alla ärenden som kommer till oss. Stadsbyggnadskontoret avgör själva vilka ärenden de skickar på remiss.
Museets svar är rådgivande och stadsbyggnadskontoret skall sedan väga in museets synpunkter samt enskilda och allmänna intressen och inverkande faktorer i sina beslut. Vissa beslut fattas av handläggare och vissa beslut fattas i byggnadsnämnden. Det är endast nämnden som kan göra avslag på en ansökan.
Ansvaret för att gällande regler, lagar och bestämmelser följs ligger på fastighetsägaren. Känner man sig osäker på vad som är ovarsamt eller förvanskande eller inte, bör man anlita en konsulterande byggnadsantikvarie.
Kontaktlista över praktiserande byggnadsantikvarier, SPBA:s webbplats
Om man vill få hjälp med utförandet av arbeten bör man kontakta en hantverkare med erfarenhet av byggnadsvård.
Formellt är det stadsbyggnadskontoret som avgör vad som kräver bygglov eller bygganmälan. Det är även stadsbyggnadskontoret som formellt bevakar antikvariska frågor, och som utdelar eventuella viten och krav om återställande. Kontakta stadsbyggnadskontoret för att få ett mer utförligt svar, där finns det jurister som arbetar med dessa frågor.
Nej, Stadsmuseet kan inte ge något sådant, kontakta i stället stadsbyggnadskontoret.
För all bebyggelse – oavsett om den är klassificerad eller inte – gäller att det är Stadsbyggnadskontoret som avgör om du måste göra anmälan eller söka bygglov om du ska göra någon förändring av din byggnad.
En fastighetsägare är enligt lag skyldig att underhålla sin fastighet. En omläggning av ett tak, en omputsning av en fasad, renovering av fönster, portar med mera är att betrakta som reguljärt underhåll.
I särskilda fall, om det till exempel finns äldre värdefulla byggnadsdetaljer bakom senare ytskikt, som man vill plocka fram, eller om en specifik byggnadsdetalj kan behöva rekonstrueras, kan bidrag för antikvariska överkostnader sökas. Bidraget söks hos länsstyrelsen i Stockholm.
Nej.
Det finns olika lagregleringar som syftar till att skydda byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla så att värdena inte minskar.
För alla byggnader, oavsett kulturhistorisk klassificering, gäller alltid att ändringar av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara bland annat byggnadens kulturhistoriska värden (Plan- och bygglagen 8 kapitlet 17§).
För byggnader, tomter eller bebyggelseområden som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla gäller att ändringar inte får innebära en förvanskning av de kulturhistoriska värdena (Plan- och bygglagen 8 kapitlet 13§).
Ibland skyddas en byggnad, tomt eller bebyggelseområde i en av kommunen upprättad detaljplan. De beteckningar som används för att skydda och värna kulturhistoriska värden i en detaljplan är oftast q, k eller Q. Gemena q och k reglerar kulturhistoriskt värdefulla egenskaper (till exempel fasadmaterial eller takform). Versala Q reglerar användningen, och betyder att användningen ska anpassas till de kulturhistoriska värdena. Vid en detaljplaneprocess informeras berörda fastighetsägare och har rätt att yttra sig.
Det är alltid den som ska genomföra ändringarna (fastighetsägaren/byggherren) som är ansvarig för att lagen och detaljplanens regleringar följs.
Ett fåtal byggnader i Sverige är skyddade som byggnadsminnen (enskilda eller statliga). Vilka byggnader som ska bli byggnadsminnen bestäms av Länsstyrelsen och föregås av omfattande förhandlingar med fastighetsägaren.
Det viktigaste skyddet är att du som fastighetsägaren har god kunskap om din byggnad eftersom det skapar förutsättningar för en god förvaltning som ger de bästa lösningarna ur kulturmiljö, miljö och ekonomisk synpunkt.
Det är en bedömning från fall till fall. Det handlar om att identifiera vad som är speciellt med just din byggnad. Även en större förändring kan vara möjlig om man tar hänsyn till byggnadens särart och motsatt kan även en liten förändring som genomförs på fel sätt betraktas som en förvanskning. Bedömningen om ett ingrepp innebär en förvanskning görs i bygglovsprocessen av stadsbyggnadskontoret. Stadsmuseet är rådgivande i denna process.
En fastighetsägare är enligt lag skyldig att underhålla sin fastighet. En omläggning av ett tak, en omputsning av en fasad, renovering av fönster, portar med mera är att betrakta som reguljärt underhåll. Att din byggnad är kulturhistoriskt värdefull innebär i sig inga fördyrande underhållskrav.
Klassificeringen gäller hela huset vilket betyder att du som fastighetsägare bör försöka behålla ursprunglig planlösning och detaljer. Ytskikt och installationer berörs i normalfallet inte.
Ja. Som fastighetsägare till en kulturhistoriskt värdefull fastighet bör du eftersträva att inte förändra planlösningen liksom att bevara karaktären på den fasta inredningen. Se vidare när bygganmälan/bygglov behövs.
Plan- och bygglagen reglerar byggandet, bland annat vad som är bygglovs- och bygganmälanspliktigt. För de flesta fastigheter finns en gällande detaljplan som reglerar byggrätten, det vill säga avgör vilka utbyggnadsmöjligheter som finns. På stadsbyggnadsexpeditionen kan du studera (eller köpa) en kopia av detaljplanen och dess bestämmelser.
Sök detaljplan för din fastighet på Stockholms stads webbplats
Stadsbyggnadsexpeditionen kan också ge dig uppgift om ditt hus har ett kulturhistoriskt värde, vilket i så fall kan påverka hur en eventuell tillbyggnad bör se ut. Här finns möjlighet att få kortare rådgivning av en bygglovshandläggare.
Klassificeringen påverkar inte möjligheterna att få sätta upp en friggebod.
I Översiktsplanen redovisas inriktningen för stadens planering och man hänvisar här bland annat till kulturhistorisk värdefulla miljöer. Översiktsplanen är utställd och beslutad av kommunfullmäktige. Inom ett område som är utpekat som en kulturhistoriskt värdefull miljö ska särskild hänsyn tas till områdets kulturhistoriska värden.
Inom kulturhistoriskt värdefulla miljöer finns oftast även kulturhistorisk klassificering för varje enskild fastighet. Vilka områden som avses kan du se på Stadsmuseets digitala klassificeringskarta. Områdena är markerade med en grön linje.
Fastighetsägaren är skyldig att följa gällande regler och lagstiftning. Det är stadsbyggnadskontoret som övervakar att gällande lagar och regler efterföljs. Det är också stadsbyggnadskontoret som beslutar om eventuella viten och återställandekrav.
Uppdaterad