Många bostadsrättsföreningar har en underhållsplan som stöd för förvaltning och budgetering av underhållet av fastigheten. Den berättar till exempel när stammarna behöver ses över, med vilket intervall fasaden behöver målas om och andra stora och kanske kostsamma projekt. Om man även har en antikvarisk vårdplan ökar möjligheterna för att de kulturhistoriska värdena underhålls på rätt sätt och bevaras för framtiden.
Bostadsrättsföreningens ansvar
I er bostadsrättsförening är alla medlemmar fastighetsägare. Ni är därmed gemensamt ansvariga för underhållet av fastigheten och eventuella ombyggnationer.
Enligt Plan- och bygglagen ansvarar fastighetsägaren (alltså er förening) för att byggnader och tomter hålls i vårdat skick och att karaktärsdrag och eventuella kulturhistoriska värden bevaras. Föreningen har också ansvar för att ändringar och underhåll anpassas till byggnadens och områdets kulturhistoriska, arkitektoniska och konstnärliga värden.
Om en förening inte underhåller sin byggnad eller tomt enligt lagens krav, eller gör förändringar som förvanskar byggnaden, kan det leda till att byggnadsnämnden utfärdar sanktionsavgift eller kräver att ett arbete måste göras om eller återställas.
Kunskap krävs
Att en byggnad är ”k-märkt” eller klassificerad av Stadsmuseet är ofta känt. Men varför, eller vilka detaljer som utgör själva värdet, är inte alltid lika självklart.
Klassificering och ”k-märkning”
För att kunna ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena behöver man känna till dem. Vilka är de egenskaper som gör ert hus eller miljö värdefull och hur kommer de till uttryck? När ni vet vilka karaktärsdrag som är värdefulla, kan ni välja de metoder, material och lösningar som gör att arbetet blir varsamt utfört. En antikvarisk underhållsplan bygger på att byggnaden och miljön studeras och värderas av någon med särskild kunskap inom arkitekturhistoria och kulturhistorisk värdering. Yrkeskåren kallas byggnadsantikvarier.
Kontaktlista över praktiserande byggnadsantikvarier, SPBAs webbplats
Innehållet i en antikvarisk underhållsplan
En antikvarisk undersökning kan se ut på olika sätt, och kallas för olika saker, men gemensamt är att de ska svarar på vad som är byggnadens karaktärsdrag, vad som är kulturhistoriskt värdefullt och varför. Oavsett hur den ser ut eller läggs upp behöver den innehålla:
- Information om fastigheten. Fastighetsbeteckning, funktioner, adress, byggnadsår, arkitekt med mera.
- Byggnadsinventering. Hur är byggnaden konstruerad, vad är det för material, vad finns det för säregna detaljer, vad har det varit för färger, vad gör byggnaden speciell, vad är original och vad är senare tillägg? Med fotografier och skisser blir materialet lättläst och tydligt.
- Byggnadens bakgrund och historia. I vilket sammanhang och i vilken tidsepok uppfördes huset, vad användes byggnaden till, vad har hänt under årens gång och finns det särskilda historier/händelser som är kopplade till huset? Finns det gamla fotografier eller kartor?
- Kulturhistorisk värdering. Här görs en samlad bedömning av huset utifrån byggnadens historiska sammanhang och byggnadsinventeringen. Vilka byggnadsdetaljer berättar om tiden då huset byggdes? Är byggnaden ensam i sitt slag eller är den typisk för sin tid?
Kulturhistorisk värdering - Råd och rekommendationer vid vård och underhåll. Vad behöver särskilt värnas om vid underhållet av byggnaden? Vilka material och metoder bör användas, vilka färgtoner rekommenderas och behövs någon ytterligare expertis (landskapsarkitekt, konservator eller annan) kopplas in?